Linjoni Linjoni och sjukhuset

Vår kontaktperson på sjukhuset är Linjoni Linjoni, jo han heter så, Linjoni i förnamn och Linjoni i efternamn, very practically, som han säger.

Erfarenhet har han gott om, Linjoni är chef för kirurgavdelningen på sjukhuset. Han har jobbat tillsammans med både Carl-Axel Ekman och Göran Claes och bistått dem vid operationer när dom var här i Garissa. Dessutom fick han, med hjälp av Carl-Axel och Göran, komma till Sverige och arbeta på SÄS i Borås, vilket han är väldigt stolt över.

Vi var på sjukhuset nästan en hel dag, jag måste erkänna att jag gör inte gör så mycket nytta när vi är där, men Martti uträttar desto mer. Bl.a. byte av lampor på operationsavdelning, rengöra viktiga instrument och en del byten av filter m.m.

Sjukhuset i Garissa är långt ifrån ett svenskt sjukhus, man kommer till exempel inte in hur som helst, vilket kenyanerna tycker man borde. Skall mormor läggas in vill helst delar av släkten på tio-femton personer följa med in, men de kan stoppas bryskt av batongbeväpnade vakter, som alltid har grinden till sjukhuset låst. För oss var det dock inga problem, vi hade ju Linjoni med oss och dessutom känner flera igen Martti.

Tyvärr blir det inga bilder från sjukhuset, det står förbudsskyltar mot fotografering här och där och det respekterade vi.

Inne på sjukhuset på ett par öppna platser står det planterade träd med minnestavlor till minne av Monica och Dr. Carl-Axel Ekman, dessutom en minnesplatta till minne av Monica och Carl-Axel svärson och barnbarn som omkom i tsunamin i Thailand 2004.

Nu lovade Linjoni att dom skall sätta upp en minnesplatta även för fine Göran Claes.

Jag noterade att de inte använder sjukhusutrustning, som vi gör i Sverige, är det lite krångligt ställer man hellre ut materialet på en plats för skrotfärdigt material. Jag såg till exempel redan förra gången jag var här, att man tagit bort locken på kuvöserna för det var besvärligt att arbeta genom de två öppningarna för händerna och så var det fortfarande.

Men sjukhuset fungerar bra och för tillfället har dom bara kenyanska läkare. Hur är det då med Corona? Inga problem enligt Linjoni, väldigt få fall, vilket känns skönt.

Själv har jag haft nytta av vården idag eftersom jag drabbades av en häftig magsjuka igår kväll. Men nu känns det bättre efter lite kenyansk dundermedicin, jag vågade inte ens fråga vad jag fick, men very, very good enligt sjuksköterskan.

Allt gott och bästa hälsningar,
Bosse 

Etiketter: resedagbok

Arkiv